Multilingual pilots presentations >>
Med sina 250 000 öar (fler än i något annat land i världen) belägna längs kusterna eller i sina cirka 100 000 sjöar har Sverige fördelar många andra länder saknar. Trots detta, och trots en tillväxt inom svensk turistnäring på sex procent (högre än den BNP-tillväxten generellt), är turismen i allt högre utsträckning koncentrerad till stadsområden. På grund av den låga befolkningstätheten och en storstadskoncentrerad turism har flera delar av Sveriges rika skärgårdsmiljöer låg exponering för besökare. Denna unika landsbygdsmiljö erbjuder flera olika typer av kustområden för rekreation och turism. Med en mer jämnt fördelad turism mellan stads- och landsbygdsområden ökar möjligheterna för kustnära landsbygdsområden att kunna behålla och öka sysselsättningen samt uppnå en positiv nettobefolkningstillväxt.
Tre destinationer med dessa möjligheter är Gotland i Östersjön, Roslagen norr om Stockholm och Torsö, som är den största ön i Vänern. Gemensamt för dessa destinationer är att de ligger på landsbygden, relativt långt ifrån storstadsregioner, vilket gör dem relevanta för en jämförande fallstudie. Alla tre destinationerna är dessutom involverade i olika kulturella projekt som är relaterade till EU. Gotland ligger ungefär 100 kilometer från svenska fastlandet, med UNESCO-världsarvsstaden Visby som huvudort. De två övriga fallstudie-områdena saknar världsarv, men med hjälp av EU-medel utvecklas nya attraktioner lokalt och regionalt för att öka turismen, såsom kulturrutten S:t Olavs Vattenväg i Roslagen och biosfärområdet Vänerskärgården. Att skapa en ökad förståelse för hur man lockar turism till mer avlägsna områden har hög prioritet bland politiker och invånare i Sverige. De områden som valts för analys har landsbygdskaraktär och en lång och rik tradition av jordbruk och skogsbruk eller gruvindustri, samt sjöfart och fiske.
INCULTUM-projektet studerar faktorer som påverkar turisters beteende och val av destinationer. Genom att utforska vad som händer under själva vistelsen på en destination, kan man få en insikt i vad besökare upplever på plats. Besökare bokar sin resa, söker information om destinationen, pratar med andra om sina erfarenheter, använder sina mobiltelefoner för att fånga det de finner intressant, och lämnar inte minst digitala spår efter sig. Genom att följa sådana spår som registrerats av mobilmaster och GPS-loggare identifierar projektet olika faktorer som påverkar val av attraktioner och destination. Genom att använda GPS och GSM-dataresurser följs alltså befolkningsflöden i tid och rum. Representanter från lokala organisationer, förvaltning, företag och frivilligorganisationer med koppling till turism eller landsbygdsutveckling deltog i projektet.
Koordinator för projektet: Uppsala universitet, i samarbete med Region Gotland och Region Uppsala.
